Reklampinups i nästan sista inlägget

Har slängt ett skåp med gamla reklamtidningar och hittade David Drogas våta-skjort-utvik som jag fått förfrågningar om att lägga ut. Bredvid omslag med pinup-Droga som går och ser fundersam ut på Manhattan.

Lägger också ut ett omslag med Tony Granger, gud vad han såg annorlunda ut förut, som en dansk roddare. Numera mysfarbror, se bild.

Reaktioner på krönikan

Jag har fått flera smarta och bra reaktioner på min krönika. Fick ett från Ulf Sandberg på Starcom idag som jag var intressant och bra, det är viktigt att känna något på riktigt för sin bransch (och ja, Ulf tyckte det var ok att jag lade ut detta på bloggen):

"Håller med dig att så många i branschen är så rädda att stå upp för det man gör, reklamen. Det känns fortfarande även om jag inte var i branschen då som 70-talet då reklamarbetarnakallade sig för informatörer i telefonkatalogen. Då skämdes alla också.
Tror det i grunden är ett åt helvete för stört avstånd mellan branschen och övriga samhället. När makten diskuterar reklam handlar det oftast eller enbart om restriktioner och nya förbud eller regler. Samhällsnyttan och hur många arbetstillfällen branschen skapar både inom det egna skrået och i samhället i övrigt diskuteras aldrig.
Jag brukar ofta likställa reklamen med konkurrens. Ju fler annonsörer som annonserar samma sak ju billigare blir det för konsumenten. Utan reklam/konkurrens skulle vi inte ha råd med mycket. Ibland tror jag inte branschen själva fattar vad den bidrar med. Reklamförbundet och Sveriges Annonsörer tycker jag har misslyckats totalt i sitt uppdrag. Skrämmande se vilka saker man prioriterar. Jävla nollor som tror att deras uppgift är att besöka andra förbund i andra länder och kalla det för att det är viktigt med internationalisering. Det är i Sverige dom ska verka för branschen och försöka bygga en brygga mellan de olika intressegrupperna, branschen och övriga samhället.
Va skönt få skriva av sig innan helgen. Som sagt, lycka till och tack för många tänkvärda inlägg."

Tick tack tick tack...

Idag är min sista dag på Resumé, vi har ätit på Grill, snart ska vi äta massa kakor sen ska jag gå hem! Här är alla visitkort som jag hittade i en gammal låda, alla utom typ tio är inaktuella.

Äggkastning på Berghs

Bilder! Vi i juryn ser ju himla tjuriga ut, men vi skrattade faktiskt nästan hela tiden. De på bilden vann, Gustav, Axel och Fanny! De gjorde bidraget Berghs apocalypse. Tack till Tor för bilderna.

I väntan på äggkastarbilder

Idag bedömde jag, David Hägglund och Björn Wetterling en äggkonsttävling på Berghs. Det var mycket trevligt, det tjöts så mycket att Digge Zetterberg fick komma ut från Reklamförbundets årsmöte och säga åt folk att hålla klaffen. Äggen skulle kastas, i sina skulpturer ner från några våningar och sedan bedömas i stil, effektivitet och så vidare.

Grejen är iallafall att min mobil hade laddat ur och jag kunde inte ta några egna bilder. Så innan tävlingsledare Anna Romson eller någon av Berghseleverna skickar mig äggbilder så blir det pausbilder. Här är dom.

(Från Ffffound, lakanshoppet är dock William Hundley och "Ghost cabin" av Patrick Lundeen)

Gud så obekvämt

Liten grej bara, har gått förbi den här reklamen så många gånger längs Kungsgatan och tänker alltid samma sak. Det är reklam för Ecco skor med text om hur komfortabla deras skor är, och så är tjejen stylad så hon ska se mysigt avslappnad ut med rufsig hår och – en axelbandslös påsklänning med spännen över bysten och påsydda clownfickor som ser så tunga ut att hon måste hålla i dem så inte klänningen ska glida ner.
Sammantaget – det ser sjukt obekvämt ut.

PS. För övrigt – även om Erik Nordenankars ”Biggest drawing in the world” inte genomfördes i verkligheten så är det en jättebra idé. Visst hade det varit roligare om det varit sant, men motsatsen gör den verkligen inte dålig som vissa kommenterare på till exempel Telegraphs artikel vill påstå.

Viggo, innan han ens hört talas om Resumé

Rensar bort gamla grejor och hittar i en låda med väldigt inaktuella visitkort också gamla vimmelbilder från Malmö, anno år 2000. De här hamnade aldrig i tidningen, det är Resumés då nyss tillträdde chefredaktör Martin Vårdstedt (som numera jobbar på SVT), brittiske kreatören Luke Williamson som då jobbade på Mother, men nu är cd på WCRS, och på flanken en långhårig, rökande, Viggo Cavling. På den tiden hade Viggo just fått jobb på DN PÅ Stan och var väl nu hemma en sväng på Tempo i Malmö. Han dirigerade oss vidare sen till Tahonga, en skum hotellbar som var öppen till 5. En skåning ville slå ner Luke som tjöt ” Fuhgetaboutit!” tillbaka med påhittad indisk brytning, vilket var mycket roligt. Föga anade vi i alla fall att Viggo några år senare skulle rule Resumé.

Skäms du över ditt jobb?

Den här krönikan är publicerad i dagens nummer av Resumé. Läs den.

Jag har skrivit om reklam i flera år för Resumé, men nu är det här mitt sista nummer. Jag vill därför ta tillfället i akt att ta avsked med en fråga och en uppmaning som jag länge funderat över.
Varför jobbar du med reklam?
Är du stolt över det?
Och om någon frågar dig vad du jobbar med, svarar du ”reklam” med självklarhet eller med en smula skam?
Som jag upplever reklambranschen, från mitt andra-sidan-av-det-låga-staketet-perspektiv, är att det finns ett hemligt problem med reklambranschen och nästan alla som jobbar med reklam. Det är att man skäms över sitt jobb.

Reklam är kommunikation designad för att få människor, konsumenter, att köpa mer, eller andra, produkter och tjänster än vad de gör. Oavsett avsändare så finns det alltid ett element av kräng. Det går inte att komma ifrån. Och kräng är inte det ädlaste av uppdrag.
Förvisso är vissa avsändare finare än andra, coola varumärken eller ideella organisationer som i slutändan gör behjärtansvärda aktioner. Andra uppdrag är osexigare, ett medelmåttigt försäkringsbolag, någon telekomtjänst, en konferensanläggning ute på vischan. Reklamköpare som inte har någon aning om hur reklam fungerar, som varken vill eller vågar köpa kreativ reklam, med budgetar som knappt täcker medieköpen. Det kanske inte känns så fräckt.

Men samtidigt får reklambranschen, snarare än reklamköparna, stå som måltavla för nedskräpningen av det offentliga rummet och ännu allvarligare företeelser som överkonsumtion, sexism och fördumning. Nästan alltid tycker jag att branschen klär skott orättvist ofta. Mycket beror det på flagrant okunskap.

Det är till exempel misslyckat och tråkigt att Resumé har så lite konkurrens i reklambevakningen. Det finns givetvis en annan branschtidning och flera av dagstidningarna försöker sig på ämnet, men de förstnämnda skriver mest om nya kampanjer och de sistnämnda är oftast fullständigt i mörkret, de skulle inte känna igen en branschnyhet om den så örfilade dem i ansiktet. DI tar det de blir uppringda om, DN sitter inte ens på avbytarbänk medan SvD är bättre - men de skriver inte för byråfolket utan för näringslivet vilket gör bevakningen ointressant för oss. Historielösheten, oengagemanget och det uppenbara ointresset sipprar igenom.

Del av problemet är att det inte finns någon som tar reklambranschen i försvar utåt eller för dess talan. Som kan förklara hur det faktiskt ligger till. Vi på Resumé gör vad vi kan för att gå utanför den så tröttsamt och självföraktat kallade ”ankdammen”. Reklamförbundet gör också sitt, som med sina öppna föreläsningar kring Guldägget.

Men min uppmaning blir: Bestäm er.
Jobba med reklam för att ni tycker det är intressant och bra. Tycker ni att vissa av era kunder är usla – avbryt samarbetet. Ta branschen i försvar. Gör reklam ni är stolta över att sätta ert namn under. Fantiserar ni egentligen om att bli författare, läkare, dokumentärfilmare – slösa inte mer tid utan byt jobb.

Janne Josefsson, Martin Jönsson. Blondinbella och Glamourprinsessan!

Mycket trevligt igår på 499-arrangemanget på Ambassadeur! Särskilt roligt att så många kom och trängdes inomhus när det är var världens vackraste sommarkväll ute, i stort sett alla medie- och reklamkändisar var där. Den här bilden tvingade jag min chef Klara på Resumé att ta - och ja, det är sant, det är Janne Josefsson, professor Martin Jönsson och Blondinbella och hennes blonda väninna inbegripna i ett animerat samtal.
UPPDATERING!: Detta är inte alls Blondinbellas blonda väninna till höger utan Karolina Lassbo, före detta Glamourprinsessan. Det gör ju bilden bara ännu bättre, hurra.

Cia Berg som klippdocka

När jag var en liten tös 1984  var "Bagen" det coolaste programmet som fanns och Cia Berg världens tuffaste programledare. Hur länge sedan 1984 egentligen är  inser  jag när jag igår på en malinglista fck den här fantastiska länken till Året Runts alla klippdockor från 50-talet fram till och med 80-talet.

Titta på dem! Underbart. Lägger in Ulf Lundell, Carola och prinsesan Madeleine också, men ni måste gå in och kolla på fler.

Grattis Pia...

...som fyller 40 år idag! Pia Grahn Brikell, vd för Reklamförbundet och före detta Resuméreporter befinner sig i Portugal. Här är en fin bild på Pia från Goss- Ulrika Goods blogg, (läs den också!).

Martin Cedergren på 180 Amsterdam fyller också år idag, men bara 34. Grattis till Martin!

Hitta annonsen

Drog ner hundra random fina bilder från Ffffound, fantastisk sajt. Lade in en annons dem som är lika fin. Ser du vilken?

Det här får mig att aldrig vilja äta mer

Tyska sajten Pundo3000 har mängder av matfoton på först matförpackningen/reklamen och sedan den verkliga produkten. Efter att ha sett tjugo så mår man illa.

Funderar över Taras underlivsreklam

Jag går förbi flera utomhuspelare med Taras uppfläkta underlivshandväskereklam på väg till jobbet. Funderar lite över den. Rubriken i boudoirstil ”Magasinet med mer insida”. Och så gläntar man in till kvinnans allra heligaste – handväskan – och blandningen av prylar däri ska visa en mångfacetterad, motsägelsefull men inressant bild av dess ägare (antar jag) tillika Taraläsarinna. Låt gå för underlivs-handväskereferensen, formen måste dra åt sig blickar. Däremot mixen av prylar i väskorna? Jag gillar den med kobilden bäst för där fattar jag ingenting - en kompass (?), pärlhalsband, champagne och en inramad bild på en kossa? Nåt bonde söker fru-refererande eller?
Men de andra - en bibel, ett rör med bakispiller och en dildoformad mascara? (kåt prästinna dagen efter) En voodoodocka, flygbiljetter och foto med killens ansikte bortskrapat? (försmådd wiccan på väg mot hämnden). Jag hade hellre sett en mer nyanserad, eller mer oväntad mix av grejor i väskan. Bibel och bakispiller, så trubbigt liksom. Vilka saker vore roligare, det funderar jag över.

Byrå är otippade Gyro och fotograf Pelle Bergström.

Omslag på Filter

Nummer två av hyllade magasinet Filter kommer idag. Jag har gjort omslagsintervjun med Marina Schiptjenko!