Viktig målgruppsdata till Almedalens mingel

Den pågående Almedalsveckan blir en bra anledning att uppdatera de undersökningar jag tidigare gjort om digitala vanor i de olika politiska lägren. Se det som ett underlag för konstruktiva möten på Gotland; Skall man be en Centerpartist om en retweet? Om du vänder dig mot sossar, kan du ha med QR-koder i kommunikationen? Vilket parti skall man närma sig om man är efter snapchat-interaktioner? Detta och mycket mer går att hitta svaret på nedan.

Först en kort not om metodik; Jag har främst utgått från Orvesto 2017:1, och där tittat på de som definitivt skulle kunna tänka sig att rösta på ett parti vid nästa val. För dessa har jag sedan tagit fram index för aktivt användande av olika digitala kanaler (flera ggr per vecka eller oftare). Indexeringen är mot populationen i stort. Om KD-röstare är 20% mer benägna att använda twitter än genomsnitts-svensken skulle de få index 120. (spoiler – det får de inte).

Digitala vanor

(klicka på bilden för att få upp tabellen i full storlek)

Här finns ett flertal intressanta mönster. FI är så pass litet att det inte blir någon vidare statistisk säkerhet, men det är ändå intressant att se att de verkar vara tokintresserad av internet-radio och podcasts, laddar ner appar och gillar Buzzfeed skarpt, medan intresset för TV och dagstidningar på nätet är mer svalt. KD-röstare å sin sida har ingen kärlek alls för Buzzfeed, och har ganska svagt socialt beteende överlag (index 66 på Snapchat, index 32 på Pinterest. Fråga inte KD:are du möter efter deras snapchatnamn, de kommer bara titta tillbaka med förvirring i blicken). Bäst på Snapchat är FI röstare och de som röstar blankt.

Twitter är ju annars lite av Almedalens paradgren. Här är de som röstar på ”Annat Parti” (Piratpartiet anyone) starkast, följda av FI, Vänstern, Miljöpartiet och Liberalerna. Worst in class är SD och Sossarna.

Tittar man på sociala medier över lag är FI starka på många ställen, Liberalerna sticker ut på Linkedin, medan både SD och Socialdemokrater är usla på Linkedin och Insta

 

Socialdemokraterna dras överlag med svaga siffror kring digitalt beteende (Index 48 på LinkedIn, 76 på Spotify, 80 på podcasts) vilket kan ha att göra med en högre snittålder bland deras röster. Moderaterna är i över index på det mesta, en förutsägbart hög notering på LinkedIn (dock toppad av liberalerna), högt på läsa tidskrift på nätet, men sämre på Buzzfeed och Youtube. Miljöpartister när man ganska bra med sociala medier, de är också glada användare av QR-koder (!). Det är tur att det går att nå dem via alternativa kanaler, de är annars överindexerade på att använda adblockers. Lägst användandegrad av sociala medier har SD, som istället briljerar i ” Spelar Mer Krävande Spel Online”, där endast blankröstare och Piratpartister slår dem på fingrarna.

 

Tar man en titt på sökmönster är det svårt att hitta en trend över tid, men SD är störst i sökvolym över de senaste 12 månaderna, följt av Socialdemokraterna med en smal marginal till Moderaterna. Liberalerna dras med sämre sökintresse än KD.

 

Livsvärderingar

Efter att kikat lite på i vilka kanaler man når de olika partiernas följare, blir nästa steg att kolla på hur man talar till dem. Här kan Orvesto ge svar på tal utifrån statistik kring ”Life Values” samt hur väl man instämmer i olika påståenden. Att SD har index 4 på att hålla med i påståendet ”Vi Borde Ta Emot Fler Flyktingar” är inte så överraskande, t.ex.

Tydligt är att om man skall bjuda in folk från FI, Miljöpartiet eller Vänstern skall man ha vegetariskt på menyn. Samma partier har också högt index på ”Oroad för utsläpp från bilar, så bäst att ta cykeln. Mindre oroade för utsläpp är KD och moderater, där kan man rulla fram i fet representationsbil. Skall man hänga med Moderater eller Liberaler gör man bäst i att pressa kostymen, båda har index över 120 på påståendet ”Det är viktigt att vara välklädd”. Samma partier tycker också att det är värt att betala för snygg design, så värt att satsa lite extra på pamfletterna till dessa grupper.

Generellt kan det framstå som klurigt att kommunicera med moderater. De definierar sig i hög grad som viljestarka (Index 176) men har riktigt låga värden på värdeorden ”Nöjd” och ”Vetgirig”. SD rankar högt på njutningssökande, medan Miljöpartiet ligger lägst där och istället är både ”Nyfikna” och Vetgiriga”. Enklast kan det kanske vara att göra lobbyarbete mot vänsterpartister, som bara har index 32 på ”Viljestark”, men index 162 på vetgiriga.

Där har vi några snabba slagningar kring sympatisörer för olika partier. Hoppas det kan komma till nytta, njut av minglet mina vänner!

Snart skiner Poseidon

Vissa fredagar har man mer feeling än andra. Idag är en sådan fredag. Att få gå ut med nyheten att man etablerar sin byrå i Göteborg är – trots 11 års exil i ankdammen – något stort. Hjärtat klappar till väster osv.

Om man vill kan man kika på pressreleasen här.

Eller så kan man bara sätta på Joel på hög volym och känna sig trygg i att allt kommer bli bra. Välkommen Alexander. Snart skiner Poseidon.

 

 

Ny studie; Retargeting irriterar 4 av 5

Att bli jagad av ettriga flockar av retargetingbanners känns idag som en del av det digitala livet. Men hur utbrett är problemet och vad känner svenskarna inför denna anstormning?

Sveriges Annonsörer har tillsammans med Demoskop gjort en studie bland svenskar 18-80, och det är i min mening överraskande höga siffror på vilket stort problem det här är.

 

Först har man frågat hur många som sett en retargeting-banner för en produkt de redan köpt. Här säger 57% ja, vilket jag tycker är anmärkningsvärt högt.

Man fortsätter sedan med en mer specifik delfråga kring om det är exakt den produkt man köpt som man får retargeting för. Här säger 4 av 5 ja, vilket innebär att 46% av svenskar fått den här typen av irrelevant annonsering; banners som visar exakt den produkt jag just köpt. Det som är anmärkningsvärt är att det är ganska enkelt för den som kan tekniken att styra bort annonseringen för en viss produkt från de som redan köpt den.  (Det kvarstår en viss problematik i att om jag kollat på samma vita sneakers hos Zalando och Footway, och sedan köper dem hos Zalando så kan inte Footway veta det, men jag tror ändå att mycket skulle kunna förbättras hos svenska aktörer).

68% av de som förföljts av annonser ser det som negativt, 24% som mycket negativt. 68% av de 57% som utsatts för detta – retargeting skapar alltså negativa känslor hos 38% av svenskarna!

Detta ger naturligtvis följdverkningar; 36% av de som utsatts för denna reklam har installerat eller överväger att installera adblockers till följd av den negativa upplevelsen.

 

Ett estimat från Sveriges annonsörer ger vid handen att detta motsvarar 56 miljoner i bortkastade annonsköp varje år. Detta kan låta som mycket pengar men är en försvinnande liten del av de totalt 15 miljarder som investerades digitalt i Sverige 2016.

Vad kan vi då dra för slutsats kring retargeting baserat på den här studien? Först och främst är det tydligt att dåligt skött retargeting irriterar i mycket hög grad. Med bara 0,3% av de digitala investeringarna lyckas vissa aktörer skapa en irritation hos 38% av svenska folket och fått en tredjedel att börja tänka adblockers. Jag skulle tro att denna höga ”utväxling” är en kombination av ful bannerdesign, för hög annonsfrekvens och inte minst trubbiga styringar.

 

Hur bör då den enskilde annonsören tänka i det här läget? Jag ser några punkter man kan ta med sig;

  • Påverka det som går att påverka; Adblocker-problematiken är en problematik på makro-nivå; Konsumenter retargetas av många aktörer, även om du jobbar snyggt kommer det inte att lösa detta
  • Annonspengarna är det minsta problemet. Detta är inga stora mängder exponeringar
  • Den viktiga punkten är den badwill dåliga upplevelser skapar. För att bemöta detta, se till att jobba aktivt med att ha en tanke på kundens upplevelse, att layout och design på banners håller rätt nivå, att frekvensen på visningar inte är för hög. Jobba också med styrningar för att skapa relevans; Visa inte vita adidas-sneakers mot den som just köpt vita adidas-sneakers. Datan finns, se till att utnyttja den
  • Om du inte har tid, resurser eller kompetens att jobba strategiskt med retargeting, överväg att välja bort det helt. Väg badwill detta skapar mot konverteringar det kan driva.

En intressant studie att ta del av, jag hoppas det kommer en uppföljning där man gräver mer i badwill-effekten och hur det påverkar varumärkes preferens och köpintention.

Botarna som förändrar hur du fattar beslut

Under Stockholm Media Week 2017 var jag inbjuden att tala om ”Morgondagens botar, toppen eller botten?”.  I dragningen försökte jag göra en ganska saklig analys av de olika delarna av bot-revolutionen, och vilken inverkan de har och kommer ha på våra liv.

Först och främst försökte jag avgränsa men också kategorisera vad bot-fenomenet består av. Det finns ganska lite av definition av en bot, men jag ser tre tydliga aspekter av robotisering/AI/machine learning som har en påverkan på oss;

  1. Input, hur vi kommunicerar och interagerar med digital intelligens
  2. Smartness – dvs hur intelligenta robotar, algoritmer och AI är
  3. Output – vad bot kan göra och flytta i den fysiska världen.

Jag gick igenom och gav exempel på dessa tre. Tydligt är att Input-delen har börjat påverka oss redan idag. Att vi har botar vi kan prata och chatta med påverkar vilka målgrupper som kan interagera med internet, men också hur interaktions- och sökmönster ser ut.

Vad gäller smartness händer det extremt mycket, men vi ser än så länge ganska lite praktiska applikationer av självlärande botar. Dock kommer såklart allt snabbare processorer i kombination med 20 miljarder Internet of Things-sensorer redan vid slutet av 2018 innebära att mycket kommer hända här. Inte minst kommer digital intelligens och digitala assistenter kunna använda data om våra preferenser, om våra vänners preferenser, data från prisjämförelsesajter, väder-feeds ja allt möjligt för att faktiskt hjälpa oss att fatta beslut. Här blir intressant att se hur detta kommer påverka beslutsprocess, bl.a. vad gäller köpbeslut

Under punkt 3 finns exempel som självkörande bilar och drönare, men också hela det smarta hemmet. Denna aspekt av botar kommer kanske ta längst tid att realiseras, men är den som kommer få störst påverkan; den kommer helt förändra hur vi ser på livet och arbete.

Jag har lagt upp min presentation på slideshare, här finns alla slides att kolla på. Vill du veta mer om någon del är det bara att höra av sig.

Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams
Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams

P.S. efter mig på scen följde Judith Wolst som kompletterade utmärkt med en mer mänsklig vinkel på hur det här påverkar i vardagen och vilka tankar som dyker upp i de nya situationer som uppstår.. Mycket bra!

 

 

 

Därför måste du ha koll på nya Google Lens

Roy Amara, grundare av amerikanska Institute for the Future, hade en sägning som blivit så accepterad att den kallas Amaras Law;

“We tend to over-estimate the effect of a technology in the short run and under-estimate the effect in the long run.”

En annan version av detta är att titta på Gartners hype cycle, som visar att ny teknik ofta kommer hajpas totalt, sedan  implodera förväntansmässigt, för att sedan i en senare fas förverkligas och bli ganska jäkla bra trots allt.

Den här typen av utveckling får man anledning att titta på med jämna rum, inte minst när teknikjättarna har sina utvecklarkonferenser eller när det släpps nya innovativa produkter. Facebook F8-konferens  drog igång en massa snack om hur nära VR är att få sitt genombrott och hur botar blir allt vanligare. Lanseringarna av Amazon Echo och Google Home får oss att börja fundera på om det inte är dags för det där smarta hemmet som Electrolux försökte peta igång med ScreenFridge  redan år 2000.

Senaste teknologi att få sig en ordentlig knuff är kopplingen mellan mobilt och augemented reality. Vid Googles I/O utvecklarkonferens tidigare i maj presenterades Google Lens – en artificiell intelligens inkorporerad i ton smartphones kamera. Kort sagt kommer kameran på din mobil inte bara se samma saker som du ser, den kommer också förstå vad det är ni tittar på, och kunna dra slutsatser och utföra handlingar baserat på denna information. Kameran kommer kunna koda av växter, ansikten, skyltar och skyltfönster, EAN-koder, väderförhållanden – you name it! Och via google assistant sedan jobba med rekommendationer, översättningar, påminnelser med mera med mera.

Bildigenkänning har varit på tapeten i flera vågar under åren, med allt från QR-koder till AR-gamification. Ett företag som gjorde en framstöt var Eniro som gjorde ett försök med bildsök i sin app 2011 , men det blev inte så långvarigt. Som mycket annat handlar det om en kombination av två faktorer; dels skall tekniken vara tillräkigt smidig och bra, dels skall den komma upp i en kritisk volym av användare. Den andra faktorn blir viktig kopplat till kommunikation; Om tillräckligt många människor använder bildsök blir det relevant för företag och organiskationer att ta fram strategier och kommunikation som svarar upp till bildsök. Och finns det kommunikativa tänket där från företagen kommer upplevelsen bli än rikare, användandet kommer öka än mer, och plötsligt har tekniken slagit igenom.

 

Det som händer just nu ger ganska goda förutsättningar för att båda dessa saker skall ske. Som Google visar har vi nu nått en punkt där tekniken är riktigt bra; Generellt sätt är digital teknik bättre än människor på att förstå vad den ser. (samma sak sker parallellt med röstigenkänning, vilket är anledningen till att Amazon Echo och Google Home lanseras just nu). Det ger förutsättning för en smidig och användbar upplevelse. Och att sedan Google, världens ledare på hur man söker efter information, helhjärtat ställer sig bakom tekniken ger ganska goda förutsättningar för att användarbasen får sig ett knuff.

 

Vad blir då implikationerna för de som jobbar med kommunikation. Jag tycker detta är ett intressant tecken på att vi efter 10 års fokus på webben nu får börja titta mer på den fysiska världen igen. Sensorer, bildigenkänning, Internet of Things är alla tekniker som integrerar det fysiska och det digitala. Plötslig blir utformning av skyltfönster, utomhustavlor och event återigen extremt viktiga, eftersom de via bildigenkänning direkt kopplats till digitala saker som hemsida, e-handel, sociala medier och reviews. Bildsök blir, tillsammans med saker som mobilt internet och sociala medier, ännu en sak som gör att man inte kan blunda för omnikanal-tänk och att man måste ha en integrerad approach till all sin kommunikation.

 

Google Lens kommer enligt Google lanseras inom kort, och kommer bli en intressant möjlighet – och utmaning – för de som jobbar med kommunikation.