Aftonbladet var först med att publicera namnet på den tidigare finansministern Anders Borg när nyheten om festen på skärgårdsön nådde redaktionen. Detta efter att ha pratat med vittnen och efter att Anders Borg själv gått ut och bett om ursäkt på Facebook. Någon polisanmälan hade då inte lämnats in och Borg kallade det för medierykten.

LÄS MER: Så fick Aftonbladet loss Anders Borg-storyn

En förundersökning startades som nu har lagts ned i brist på vittnen. Därför är det nu många som anser att medierna begått fel i att namnpublicera. Söker man på namnet Anders Borg i sociala medier handlar nu flera av kommentarerna om just detta.

Medieprofilen Calle Schulman är en av de som är emot namnpubliceringen.

Aftonbladet-kolumnisten Patrik Lundberg försvarar sin egen tidning.

Och igår kunde vi läsa hur Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén förklarade varför de publicerade.

”Har du en upphöjd position ställs det hårdare och tuffare krav. Så är det och så ska det vara.”, skriver hon.

Anette Forsberg, lektor i journalistik och forskare på Linnéuniversitet i Kalmar, ser ärendet som extra intressant.

– Diskussionen om var allmänintresset ligger dyker upp ännu en gång. Var går trösklarna? Medierna har själva flyttat fram gränserna för vad de kan berätta om och inte med hjälp av sociala medier. Anders Borg är en offentlig person och han bryter mot en norm, därför är det fullt förståeligt att medierna skriver om detta, säger hon och fortsätter:

– Hur smärtsamt för den utlämnade en sådan här berättelse än är så läggs ett samhällsproblem på bordet. Oavsett om det skett i det offentliga eller privata rummet. Man kan jämföra med till exempel Donald Trumpsgrab them by the p---y”. Allt beror på skandalfaktorn.

Tror du Anders Borg kommer vidta några åtgärder mot tidningarna?
– Han har rätt att göra en PO-anmälan. Men om detta anses ha ett allmänintresse så är chansen liten att han faktiskt får rätt, säger Anette Forsberg.